Detta är en berättelse om ett av mina uppdrag. Det är uppenbart så att det inte enbart är det svenska storsamhället som på olika sätt diskriminerat och trakasserat renskötande samer utan dessa omoraliska och lagstridiga handlingar kommer även från samebymedlemmarna själva mot sina egna medlemmar.
öÖver ett års tid har jag arbetat med uppdraget som juridiskt ombud för en samebymedlem som blivit omoraliskt och lagstridigt behandlad av den egna samebyn. Efter en överklagan till Sametinget av ett beslut på bymöte (samebys extra årsstämma) i augusti 2025, som jag dock inte gjorde. Jag anlitades först strax därefter som juridiskt ombud för att yttra mig i saken. Parterna, jag som ombud och samebyn, yttrade oss vid två tillfällen. Därefter fattade Sametinget beslut om att upphäva beslutet av bymötet. Ett väl formulerat beslut av Sametinget resulterade ändock i att samebyns styrelse överklagade beslutet från Samtinget till Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten avslog samebyns överklagan och underströk i sin dom samebymedlemmans ostridiga rätt som renskötande medlem.
Hela historien hade sin upprinnelse ett helt år tidigare (2024) när denne samebymedlem avlivade två renar som vistats i vinterbeteslandet vilket dessa renar inte skulle vistas i. Samebyns ordförande gjorde en polisanmälan om djurplågeri och förstörelse där polismyndigheten inte förde anmälan till förundersökning utan lade ner ärendet fem veckor efteråt. Samebyns styrelse gav sig inte utan överklagade till Åklagarämbetet dock utan utan framgång.
Samebyns styrelse har från tillfället för denna polisanmälan 2024 under två års tid på ett lagstridigt sätt vid flera tillfällen till myndigheter gjort gällande att denne samebymedlem inte är renskötande medlem i samebyn. Fakta förhåller sig så att både Sametinget i sitt beslut (Sametingets beslut 2026-03-09, dnr 2025-1468) och därefter och Förvaltningsrätten i sin dom (2026-08-25, Mål nr 607-26) understrukit att denne medlem har en ostridig rätt som renskötande medlem. Inga interna dokument vilka de vara månde kan därför åsidosätta renskätselrätten för en samabymedlem. För parten samebyn finns möjlighet att överklaga till Kammarrätten där det dock först krävs prövningstillstånd. Jag bedömer det som högst osannolikt att samebyn mäktar av att klara ett prövningstillstånd för överklagan.
För närvarande behandlar Sametinget även en överklagan om stadgebrott vilket drabbat min klient (uppdragsgivare) som jag som ombud för samebymedlemman har överklagat till Samatinget. Även denna överklagan kommer med allra största sannolikhet att resultera i beslut av Samatinget om rättelse.
I denna historia under två år kan mycket väl betecknas som trakasserier i form av polisanmälning, nedslående värdeomdömen och misskrediteringar har denna sameby inte haft någon annat resultat än misslyckanden.
Det är med stor indignation och djup avsky jag kan konstatera att ett demokratiskt mörker har sänkts sig över denna sameby. Som annat exempel kan nämnas att inga samebymedlemmar på någon begäran kan få ta del av ett bymötesprotokoll utan att styrelsen för varje bymedlem kräver att samebymedlemmen skall resa många miltal för att titta på protokollet utan att på något sätt få avbilda det. Det finns heller inget lagstöd för styrelesen i et sådant krav. Detta utgör den vanligaste härskartekniken nämligen att undanhålla information.
Lämna ett svar